Hur kan design påverka sinnen och prestation?
Vilken roll spelar inredningsdesign för känslor och mående och hur kan man påverka detta? Vi tittar närmare på vilka neurovetenskapliga principer man kan inspireras av när man inreder arbetsplatsen.
Efter pandemin och flera års flexibelt arbete växte diskussioner, mellan anställda och arbetsgivare, relaterade till att återvända till kontoret. Många anställda ansåg att hybridarbete var den nya normen och vissa gjorde stora livsförändringar utifrån det, såsom att flytta längre bort från arbetsplatsen. Detta fick många företag att kämpa för att hitta det perfekta upplägget för sin organisation. En viktig fråga i sammanhanget är vad som får anställda att trivas och vilja vara där. Kontoret ska gynna integration, gemenskap, kreativitet och innovation som driver verksamheten framåt. Vad kan designen på kontoret främja, underlätta eller motverka?
Neurodesign
Forskning visar att miljön omkring oss spelar en viktig roll för både välbefinnande och prestation. Tekniken vi använder förändras relativt snabbt, men hjärnan har inte förändrats speciellt mycket på tiotusentals år. Våra hjärnor svarar på omgivningen, vårt nervsystem läser av närmiljön och påverkas av arkitektur och design.
Neurodesign, som också kallas för evidensbaserad design, handlar om att använda insikter från hjärnforskning om vilken effekt design har på människor. Neurodesign är ett tvärvetenskapligt område som utgår från form, funktion, belysning, perception, textur, rörelse, ljud och andra stimuli. Begreppet har blivit ett allt viktigare inslag inom inredning både i privata och offentliga miljöer. Genom neurodesign prioriterar man mänskliga upplevelsen och kan därför använda tänket som ett ramverk eller inspiration för att skapa arbetsmiljöer som främjar trivsel, kreativitet, fokus och produktivitet. Även om det inte är en inredningsstil eller trend, har innebörden av neurodesign blivit trendigt på sociala medier. Där kallas fenomenet för ”dopamin decorating” och är helt enkelt inredning som ska göra oss gladare!
Så påverkar färg och form
Enligt hjärnforskarna Katarina Gospic och Isabelle Sjövall som skrivit boken ”Neurodesign” är det en fördel för människor i kreativa yrken att jobba i ljusa rum med högt tak. De som har ett mer detaljorienterat yrke kan däremot dra nytta av att inte ha så hög takhöjd.
Färger skapar medvetet och undermedvetet känslor, och kan till och med påverka upplevelsen av temperaturen i ett rum. Det beror på att det finns psykologiska faktorer som avgör en färgs effekt på temperaturen. Vissa färger utlöser en varmare känsla när vi tittar på dem, till exempel röda kulörer, medan grönt och blått har en kylande effekt på vårt undermedvetna. En och samma kulör kan ha också ha olika påverkan. Röd kan exempelvis aktivera det sympatiska nervsystemet som är kroppens ”gaspedal” – och uppfattas som aggressiv eller stressande. Den kan också göra oss fokuserade och uppmärksamma när den används i rätt mängd eller på rätt ställen.
Gul och orange utstrålar glädje och har en upplyftande effekt på humöret. Orange ökar mental stimulans och gul främjar positivitet, vilket gör dem till bra kulörer för samarbetsytor. Grön och blå anses vara de mest produktiva kulörerna, vilket främjar innovation och kreativitet, samtidigt som de ofta har rogivande egenskaper.
Blå stimulerar det parasympatiska nervsystemet – kroppens “bromspedal” och kommunicerar lugn. Men blå kan även signalera auktoritet och öka intellektuellt tänkande. Grön är kopplad till balans, tillväxt och natur. Växter bidrar till färg och form i rummet och ger dessutom bättre inomhusluft, särskilt om man väljer luftrenande arter. Enligt Isabelle Sjövall, som även skrivit boken “Designfulness“, kan gröna inslag och naturnära kulörer öka kreativ prestation och förbättra återhämtning.
Våra hjärnor reagerar både positivt och negativt på färger och former, men designen behöver givetvis vara visuellt tilltalande, praktisk och bekväm. En fåtölj kan se vacker ut och skapa rätt känsla visuellt men om den är obekväm att sitta i, kommer ingen vilja sitta i den. Möbler som är sköna att sitta i är inte bara bra för kroppen, mjuka material frisätter vårt ”må bra-hormon” oxytocin, vilket ger en känsla av lugn och positivitet. Det man kan tänka på när man väljer möbler och inredningsdetaljer är att våra hjärnor ofta gillar symmetri och runda former samt ogillar vassa hörn och kanter, då de kan uppfattas som hotfulla. Asymmetri i design kan göra att rummet upplevs som obalanserat eller rörigt, men om det görs med fingertoppskänsla kan det i stället göra inredningen mer intressant, livfull och skön att vila ögonen på.