Hur mycket ska vi jobba?
Den senaste tidens krav på större flexibilitet i arbetslivet har lett till att det blivit vanligare med kortare arbetsvecka med samma lön. Men hur mycket ska vi jobba och vad blir följderna av förkortad arbetstid?
För ungefär 50 år sedan tog vi steget från sex dagars arbetsvecka till 40 timmar under fem dagar, vilket väckte reaktioner redan då och frågan har fortsatt att engagera. Debatten tog fart igen under pandemin när arbetsgivare och anställda sökte efter nya och bättre sätt att arbeta. Många har idag större förväntningar på flexibilitet, vilket har fått företag och organisationer att undersöka om övergången till en kortare och mer koncentrerad arbetsvecka kan vara en del av lösningen. DIK, fackförbundet för kultur, kommunikation och kreativ sektor, har sedan 2021 ett kongressbeslut om att verka för 35 timmars arbetsvecka. Sedan juni 2022 verkar även fackförbundet Kommunal för en arbetsvecka på 30 timmar med bibehållen lön.
I en undersökning som genomfördes av det amerikanska konsultföretaget Gartner uppgav 63 procent av de tillfrågade att fyra dagars arbetsvecka var det bästa erbjudandet för att locka dem till en framtida tjänst. Samma undersökning visade att 71 procent av millenniegenerationens arbetare har omvärderat vilken plats som arbetet borde ha i deras liv efter pandemin. Enligt undersökningen Workmonitor, genomförd av Dynata på uppdrag av rekryteringsföretaget Randstad, vill närmare 37 procent av svenskarna ha fyradagarsvecka för att kunna balansera arbete och privatliv bättre och få ett mer flexibelt arbetsliv.
Hur påverkas vi av att jobba mindre?
Att jobba mindre har visat sig fördelaktigt både för den fysiska och psykiska hälsan. 2017 kom en studie från Psykologiska institutionen på Stockholms universitet där man följde nästan 600 medarbetare på 33 arbetsplatser, där man arbetade sextimmarsdagar. Resultatet visade att vi stressar mindre och sover mer när vi arbetar två timmar mindre om dagen. Många upplever också positiva effekter som minskad ångest och trötthet. Enligt en studie med 61 företag och nästan 3 000 anställda, som genomfördes av tankesmedjan Autonomy i Storbritannien, minskade risken att anställda sa upp sig med 57 procent vid fyra dagars arbetsvecka. 95 procent av företagen ansåg att produktiviteten förblev densamma eller till och med ökade när testet genomfördes. Enligt en studie från New Zealand’s Perpetual Guardian visade 78 procent av de anställda en ökad produktivitet i arbetslivet efter att ha infört fyra dagars arbetsvecka. Det kan leda till ökad trivsel och personalhälsa då det ger mer tid för återhämtning och vila, vilket minskar risken för utbrändhet, sjukfrånvaro och andra arbetsrelaterade hälsoproblem.
På vissa företag kan det dock vara en utmaning att genomföra kortare arbetsvecka utan att det stör verksamheten. Även om den totala produktiviteten tycks öka kan varje enskilt arbetspass bli mindre effektivt om anställda tar längre tid på sig att komma in i arbetsflödet och känner press att göra mer på kortare tid. Om man dessutom behöver jobba över för att hinna med alla uppgifter finns också risk för övertid och stress, vilket i så fall motverkar syftet med att minska arbetsveckan för att främja välbefinnandet och arbetsglädjen. Även om man är ledig kanske man inte får den återhämtning man egentligen skulle vilja för att man har dåligt samvete eller känner att man borde gjort mer. Detta menar Helena Schiller, doktor i folkhälsa.
Vad innebär kortare arbetsvecka för företagen?
Kortare arbetsvecka kan vara en attraktiv förmån vid rekrytering och ge företag ökad lönsamhet. Studier från 4 Day Week Global visar att de företag som har testat fyra dagars arbetsvecka har ökat lönsamheten med 36 procent jämfört med föregående år. Det är dessutom mer miljövänligt med kortare arbetsvecka eftersom arbetsresor och koldioxidutsläpp minskar. Enligt en rapport från Greenpeace skulle fyra dagars arbetsvecka i Storbritannien kunna minska utsläppen med upp till 127 miljoner ton per år.
Kritiker menar att kortare arbetsvecka riskerar att leda till att produktiviteten minskar, vilket kan innebära intäktstapp för företagen. Arbetstidsförkortning kan också utgöra en kostnad för arbetsgivare om det resulterar i att man behöver anställa fler. En annan nackdel är risk för minskad tillgänglighet gentemot kunder och klienter. Vissa anser också att det inte går att införa kortare arbetstider på ett rättvist sätt eftersom det inte är genomförbart i alla yrkesgrupper, som inom vård och omsorg, vilket gör att det blir ett privilegium för de som arbetar i branscher som är lätta att rationalisera.
Företag som praktiserar kortare arbetsvecka
Idag finns det flera företag som praktiserar kortare arbetsvecka. Ett av dem är svenska väskföretaget Sandqvist som arbetar utifrån en modell som kallas 100/80/100 – 100 procent av lönen för 80 procent av arbetstiden mot 100 procents produktivitet. Medarbetarna får själva välja om de vill arbeta fyra dagar i veckan eller sex timmar om dagen i fem dagar. Det som började som ett test under ett halvår har idag blivit permanent. De nya arbetstiderna har bland annat lett till att medarbetarna blivit mindre stressade, mer effektiva och bättre på att strukturera och planera. Högre engagemang, stärkt teamkänsla och ökad arbetsglädje är andra resultat som man har sett. Trots att de har tagit bort flera hundra timmar i månaden har Sandqvist inte märkt någon nedgång i produktivitet eller förlust av intäkter eftersom medarbetarna tar mer ansvar över sin tid. Sedan några år tillbaka har även kommunikationsbyrån Oh My, designbyrån Tegel & Hatt och reklambyrån Oss Creative infört kortare arbetsvecka. De ser flera positiva effekter hos medarbetarna, som är mindre stressade och har mer energi.
Det kommunala bostadsbolaget MKB i Malmö har också infört kortare arbetsvecka på prov, med målet att alla anställda ska arbeta 32 timmar i veckan år 2030. Planen är att genomföra det genom effektivare arbetssätt inom organisationen, som att ärenden sköts via videosamtal, kontrakt signeras digitalt och mindre tid läggs på administration. Anställda vittnar om att de känner sig piggare och gladare när de kommer till jobbet, vilket bidrar till att de kan utföra arbetsuppgifterna ännu bättre. Det finns dock försök med olika typer av arbetstidsförkortning där man har jämfört effekterna av att ägna de lediga timmarna åt fysisk aktivitet och att göra vad man vill. Då har man sett att anställda var tvungna att utföra någon form av fysisk aktivitet för att det skulle ge positiv effekt på den självskattade hälsan.