Så påverkas vi av ljus och ljud på jobbet

Begreppet neurodesign har blivit ett viktigare inslag i inredning i privata och offentliga miljöer och inkluderar form, funktion, belysning, perception, textur, rörelse, ljud och stimuli. Vilken påverkan har arbetsplatsens belysning och ljud?

Vilken påverkan har belysning?

Den fysiska planlösningen på en arbetsplats har stor påverkan på samverkan och välmående. En rapport från Arbetsmiljöverket visar dessutom att vissa arbeten är mer utsatta för problematik relaterad till ljus, såsom bildskärmsarbete där dålig belysning ökar risken för röda ögon, klåda och suddig syn. Människor behöver naturligtvis ljus för att kunna se, men ljuset påverkar även välbefinnandet, uppmärksamheten och dygnsrytmen – särskilt sömncykeln. Om medarbetarna ofta känner sig trötta och ofokuserade kan dåligt ljus vara boven. I en studie som gjordes på råttor av neuroforskare vid Michigan State University förlorade råttorna 30 procent av kapaciteten för inlärning och minne när de vistades i svagt ljus. Människan föredrar naturligt ljus, därför bör ljussättningen på arbetsplatsen efterlikna det genom att vara dynamisk eller gå att styra. Det kan göra att man känner sig piggare och mår bättre. En annan viktig aspekt kring ljus är belysningen i mötesrum och att kanske även kunna dra för och isär gardiner för att justera ljusinsläppet. När fler och fler möten sker på distans, behöver ljuset vara tillräckligt bra för att mötesdeltagarna ska kunna se varandra ordentligt under videomötet.

Ett exempel på hur man kan jobba med naturligt ljus på öppna kontor är att installera belysning som är gulare på morgonen för att efterlikna gryningsljus, blåare och kallare mitt på dagen och sedan gulare igen på eftermiddagen. Färgerna på väggar och möbler påverkar också om rummet upplevs som mörkt eller ljust. Även om mörka rum kan göra oss trötta är lösningen inte så enkel som att skapa ljusa rum, eftersom stark belysning och kliniskt vita väggar kan göra oss stressade. Utbildningsmiljöer med vita väggar är kända för att motverka fokus och koncentration. Louis Cheskin, forskare och grundare av Color Research Institute of America, varnade för vita väggar och kallade dem till och med för ”en optisk påfrestning och psykologisk fara”. Enligt hjärnforskaren Isabelle Sjövall, som skrivit boken Designfulness, kan naturnära kulörer öka kreativ prestation och förbättra återhämtning. Grön och blå anses vara de mest produktiva kulörerna och kan främja innovation och kreativitet.

Så påverkas vi av akustik och ljud

Störande ljud på arbetsplatsen är en av de saker som anställda irriterar sig mest på. Oljud och dålig akustik kan också orsaka stress och trötthet. I ett öppet kontorslandskap blir man i snitt avbruten var elfte minut, och störande ljud kan sänka produktiviteten med upp till 66 procent. Forskning visar också att det är mänskligt tal som påverkar vår koncentration mest. Tal i normal samtalston motsvarar 60 decibel. I miljöer där arbetet kräver koncentration bör ljudnivån helst inte överstiga 40 decibel. Det är därför viktigt att planera in tillräckligt många rum och avgränsade ytor där medarbetarna kan arbeta eller prata i telefon ostört utan att störa andra. Andra sätt att förbättra akustiken är mattor, gardiner, stoppade möbler och ljudabsorbenter för golv, väggar och bord. För att undvika eko i lokaler kan man också komplettera med akustiska plattor i taket.

Musik på kontoret

Även om det kan vara skönt att slippa ljud ibland är det bra om vissa platser inte är för tysta. Restauranger, reception, väntrum och stora lounger kan kännas extra ödsliga om det är helt tyst. Musik kan dessutom bidra till både effektivitet och kreativitet och lindrar stress. Det beror på att musik stimulerar hjärnans lustcenter och aktiverar tänkarcentret i hjärnan. En studie från University of Miami visade att en grupp programmerare slutförde sina uppgifter snabbare och var mer kreativa än den kontrollgruppen som arbetade i tystnad. Enligt en undersökning från Panasonic ansåg 38 procent att musik ökar deras produktivitet och 46 procent uppgav att de lyssnar på musik för att känna sig motiverade när de jobbar.